KOSAVA - Nationellt nätverk inom kommunal samordnad varudistribution


Nationell konferens 4 maj
läs mer
KOSAVA - Nationellt nätverk inom kommunal samordnad varudistribution

Kommunal Samordnad Varudistribution

(KOSAVA)
Kommuner i Sverige gör varje år mängder av inköp som transporteras från leverantören till den kommunala verksamheten. Leverantörens fordon bidrar till luftföroreningar t.ex. CO2-utsläpp samt trängsel i stadskärnan och runt känsliga enheter som exempelvis skolor och dagis. Det bör därför ligga i kommunernas intresse att dessa transporter sker så effektivt och miljövänligt som möjligt. Genom att implementera en kommunal samordnad varudistribution (KOSAVA), där kommunen ta kontroll över delar av transportflödet och samlasta leveranser via en central har kommuner möjlighet att minska antalet leveranser, antal körda kilometer och därmed sina utsläpp. Dessutom ger en samordning fler fördelar bland annat ökad konkurrens, minskad trängsel och ökad trafiksäkerhet. Ställer man även miljökrav på fordonen och ruttoptimerar flödet finns möjlighet att ytterligare minska transportsträckan och därmed utsläppen.

Fri leverans

  • Varuleverantören styr planering
  • Inleveranser anpassas till transportörens verksamhet
  • "Ad hoc" leveranser under veckan
  • Storskaligt där fullsortimentsgrossister dominerar

Samordnad varudistribution

  • Kommunens styr planeringen
  • Inleveranser anpassas efter enheters behov
  • Lastoptimering & leveransprecision
  • Möjliggör för småskaliga leverantörer

Resultat

  • Minskad miljöbelastning
  • Ökad leveransprecision
  • Ökad andel lokalproducerat
  • Ökad trafiksäkerhet

Kostnadsnytta av KOSAVA

Resultatet av en kommunal samordnad varudistribution (KOSAVA) bör inte bara beräknas i företagsekonomiska termer utan i kombination med den samhällsekonomiska vinst. De kostnaderna som uppkommer vid ett införande och driften av en KOSAVA måste därför uppvägas mot de nyttorna (främst samhällsekonomiska) den genererar. Där miljövinsten, med minskning av antalet leveranser med 60-80 procent och ökad konkurrens är två hjärtefrågor. Med man bör även ta hänsyn till de kvalitetshöjande åtgärder som ett resurstillskott när personalen i köken får mer tid för tillagning av måltider, som uppskattas till 4 000 timmar årligen i en normalkommun. Utöver detta bör man även ta i beaktande den ökade ramavtalstroheten tillsammans med effektivare fakturahantering en e-handel genererar.